Ett viktigt mål är att både lärare och elever känner sig trygga. Förberedelser skapar trygghet. Intensiv föräldrakontakt behövs särskilt på låg- och mellanstadiet.

Tips om att börja ny skola – nytt stadium
Inför skolstart och skolbyten är det värdefullt om föräldrarna tar kontakt med skolsköterska på kommande skola gärna 6 månader innan. Då får den nya skolan den bästa möjligheten att tänka igenom schema och personal.

• Överlämning från förskola och mellan stadier och skolor underlättas med ett förmöte i god tid.
• Kommer lågstadiebarnet att följa samma barngrupp som på dagis? Det kan vara en trygghet för både nya lärare och barnet om en välfungerande grupp är intakt. Ofta är de andra barnen jätteduktiga på att se hur barnet med diabetes mår.
• Vilken inställning har den nya läraren till diabetes? Det blir extra svårt om barnet hamnar i en klass där fröken har sprutskräck.
• Gör den viktigaste informationen lätt tillgänglig. Bestäm hur information ska placeras lätt att hitta för olika lärare.
• Som skolpersonal agerar man utifrån förälderns instruktioner och uppdrag för att genomföra barnets egenvård. Lär känna barnet utifrån vad föräldern berättar.
• Föräldrarna är experter på sitt barn. Fråga föräldrarna vilken information de vill ska finnas nära barnet. T ex deras tel nr, föräldrarnas instruktioner om egenvården, med ”vad gör jag om”-råd.
• Lyssna på föräldrarna. Föräldern känner sitt barn bäst. Ring föräldern vid osäkerhet!
• Alltid föräldrakontakt innan man skickar hem barnet vid sjukdom – även när föräldern är hemma.

Särskilt för låg/mellanstadiet: trygghetslådan
En låda som skapar trygghet är bra för både barn och vuxna. Det underlättar för barn, föräldrar och personal att veta var information snabbt finns att hämta.

• Köp en fin papplåda och låt barnet göra teckningar på den.
• Fyll den med: extra insulinpenna och injektionskanyler, druvsocker, söta kex, eller annat som barnet använder.
• Gör en bok av plastfickor och sätt i: viktiga telefonnummer, anvisningar för hur barnet brukar göra när det ligger högt eller lågt i blodsocker, ”hur gör jag om”  - råd, instruktioner om stabilt sidoläge etc. Sätt i alla papper som kan vara till nytta för barnet.
• Låt föräldrar och barn jobba med lådan och fylla den själv.
• Lådan kan sedan vandra mellan skolan och fritids om det behövs.

Särskilt för högstadiet
På högstadiet har man fler lärare och är i många olika klassrum. På högstadiet gäller det mer att göra eleven självständig och trygg med sin sjukdom i olika situationer. Flera lärare innebär också att man inte har samma kontroll på eleven. Ring föräldrarna vid oro!

Exempel på vad man kan göra:
• Med tillstånd från elev och målsman kan elevinformation sättas upp i lärarrummet. Exempel på blanketter är diabetesmottagningens informationsmaterial, aktuella telefonnummer till föräldrar, diabetessköterska samt hur man ska gå tillväga vid insulinkänning.
• Bygg Elevens kontaktnät: Låt eleven träffa viktiga personer på skolan såsom skolbespisningspersonal, skolsköterska, expeditions personal, vaktmästare, lära sig hitta till lärare på lärarrummet. Hos dessa personer har eleven alltid möjlighet att få hjälp, det skapar trygghet. 
• Lär dessa personer vad känning är och hur de ska göra. Se till att hos alla dessa finns druvsocker om eleven saknar. Glöm inte idrottslärare, de ska alltid ha druvsocker i fickan.
• För att bli lätt tillgänglig för eleven även när man är upptagen finns det möjlighet att ha ett knackningssystem - ge eleven en speciell VIP dörrknackning att använda.

Skrivet av: Tina Blomander, skolsköterska, Helena Zimdahl, skolsköterska, Linköpings Kommun, Sam Nordfeldt, barnläk, med dr, BUP-klin, US Linköping
Granskat av: Ann-Marie Sandström, barnsjuksköt, Eva Isacson, barnsjuksköt, Lena Hanberger, sjuksköt, Barnklin US Linköping, Karin Malmgren, överläk, Rosita Ilvered, barnsjuksköt, Barnklin Ryhov Jönköping