Diabit - Typ 1 diabetes hos barn och unga

Skapa trygghet

insulinpump

Ett viktigt mål är att både lärare, elever och föräldrar känner sig trygga. Förberedelser skapar trygghet. Intensiv föräldrakontakt behövs särskilt på låg- och mellanstadiet.

Tips om att börja ny skola – nytt stadium
Inför skolstart och skolbyten är det värdefullt om föräldrarna tar kontakt med skolsköterska på kommande skola gärna 6 månader innan. Då får den nya skolan den bästa möjligheten att tänka igenom schema och personal.

• Överflyttning mellan stadier och skolor underlättas med ett förmöte i god tid. 
• Kommer lågstadiebarnet att följa samma barngrupp som på dagis? Det kan vara en trygghet för både nya lärare och barnet om en välfungerande grupp är intakt. Ofta är de andra barnen jätteduktiga på att se hur barnet med diabetes mår.
• Vilka kunskaper har den nya läraren om diabetes?
• Gör den viktigaste informationen lätt tillgänglig. Bestäm hur information ska placeras så den är lätt att hitta för personalen.
• Som skolpersonal agerar man utifrån förälderns instruktioner och uppdrag för att genomföra barnets egenvård. Lär känna barnet utifrån vad föräldrarna berättar.
• Föräldrarna är experter på sitt barn. Fråga föräldrarna vilken information de vill ska finnas nära barnet. T ex deras tel nr, föräldrarnas instruktioner om egenvården, med ”vad gör jag om”-råd, elevens egenvårdsplan.
• Lyssna på föräldrarna, de känner sitt barn bäst. Ring föräldern vid osäkerhet!
• Alltid föräldrakontakt innan man skickar hem barnet vid sjukdom – även när föräldern är hemma.

Särskilt för låg/mellanstadiet: trygghetslådan
Att samla all viktig information och utrustning på ett ställe som alla känner till är bra för både barn och vuxna. Det underlättar för barn, föräldrar och personal att veta var information snabbt finns att hämta. 
Tips:
• Köp en fin papplåda och låt barnet göra teckningar på den.
• Fyll den med: extra insulinpenna och injektionskanyler, druvsocker eller annat som barnet använder. Tänk på att placera diabetesutrustning utom räckhåll för andra barn.
• Gör en bok av plastfickor och sätt i: viktiga telefonnummer, anvisningar för hur barnet brukar göra när det ligger högt eller lågt i blodsocker, ”hur gör jag om”  - råd etc.
• Låt föräldrar och barn jobba med lådan och fylla den själv.
• Lådan kan sedan vandra mellan skolan och fritids om det behövs.

Särskilt för högstadiet
Eleven kan behöva hjälp att hantera sjukdomen bland kamrater. Det är viktigt att alla känner till diabetes typ 1, varför man behöver insulin och hur man behandlar känningar.
Det kan vara svårt att hinna ta blodsocker och hämta insulinpennan. Ge eleven bra förutsättningar att ta sitt insulin i skolan. Insulinet tar man vid matbordet, när maten är på tallriken och man vet hur mycket man tänker äta.
Låt eleven utveckla självständighet och trygghet med sin sjukdom i olika situationer. Fler lärare innebär också att man inte har samma kontroll på eleven.
Vid frågor, ha en dialog med elev och föräldrar!

Exempel på vad man kan göra:
• Med tillstånd från elev och målsman kan elevinformation sättas upp i lärarrummet. Exempel på blanketter är diabetesmottagningens informationsmaterial, aktuella telefonnummer till föräldrar, diabetessköterska samt hur man ska gå tillväga vid insulinkänning.
• Bygg elevens kontaktnät: Låt eleven träffa viktiga personer på skolan såsom skolbespisningspersonal, skolsköterska, expeditions personal, vaktmästare, lära sig hitta till lärare på lärarrummet. Hos dessa personer ska eleven alltid ha möjlighet att få hjälp, det skapar trygghet. 
• Lär dessa personer vad känning är och hur de ska göra. Se till att hos alla dessa finns druvsocker om eleven saknar. Glöm inte idrottslärare, de ska alltid ha druvsocker i fickan.
• I samråd med elev, föräldrar, skolsköterska, diabetesteam - ge information om diabetes typ 1 till kamraterna, helst hela klassen.

Skrivet av: Tina Blomander, skolsköterska, Helena Zimdahl, skolsköterska, Linköpings Kommun, Sam Nordfeldt, barnläk, BUP-klin, US Linköping
Granskat senast av: Helena Källsholm, dietist, Barnklin, Vrinnevisjukhuset Norrköping, Annette Nilsson, sjuksköt, Barn- och ungdomssjukhuset, US Linköping, Christine Torstensson, sjuksköt, Barnklin, Kalmar, Anders Thåström, barnläk, Ida Höglund Janse, sjuksköt, Barnklin, Västervik

Senast uppdaterad 2016-07-25
Tyck till om innehållet

Comments

  • No comments found