• Start
  • Fakta & råd
  • Motion och idrott

Doktor Peters goda råd

basket boll barn ungdom träning idrott motion rörelse diabetes typ 1


Peter Adolfsson är barnläkare vid Hallands sjukhus, Kungsbacka och Halmstad. Han är särskilt kunnig och erfaren inom idrott och diabetes. Här följer Peters goda råd.

Vid fysisk aktivitet tränar du din sockerkontroll

Att vara fysiskt aktiv är bra på många sätt även för den som har diabetes. Målet är en bra och säker glukoskontroll tillsammans med träningsglädje och bra prestation.

Du måste själv ta reda på hur du fungerar. Det gör du via regelbunden glukosmätning med registrering av de insulindoser och mängder kolhydrater som tillförs. Du tränar både på din idrott och på din förmåga till bra glukoskontroll under och efter aktivitet.

Olika intensiteter av aktivitet kommer att kräva olika åtgärder – så registrera, analysera och fortsätt prova dig fram! Det är lättare att lyckas när blodsockervärden och kolhydratmängder finns noterade. Diskutera gärna dina erfarenheter med diabetesteamet.

Fyll på kolhydrater inför aktivitet och var 30:e minut

Du behöver äta måltider regelbundet, och före fysisk aktivitet. Då fyller du på kroppens förråd. Kroppen använder fett och kolhydrater som energikällor under fysisk aktivitet. Kolhydrater används alltmer när intensiteten ökar. Fett används mer vid lågintensiv aktivitet som varar längre tid. 

  • När aktiviteten startar använder muskelcellerna först glukos som finns lagrat i musklerna. I nästa steg används glukos som finns lagrat i levern. Dessa kolhydratförråd fyller du på vid måltider före aktiviteten. 
  • När du har bra glukoskontroll innan aktiviteten finns kolhydrater på rätt plats vid start – lagrat i muskulatur och lever.
  • Om aktiviteten pågår över 60 minuter bör mer kolhydrater tillföras var 30:e minut - i form av saft, sportdryck eller annan kolhydratkälla.

Fysisk aktivitet kan ge såväl låga som höga blodsockervärden. Olika personer brukar påverkas olika mycket.

Hur fysisk aktivitet påverkar beror bland annat på:

Vana av denna aktivitet

Är man ovan sjunker glukosvärdet oftare

Hur långvarig aktivitet

Vid längre aktivitet sjunker glukosvärdet

Hur intensiv aktivitet

Lågintensiv = sjunkande glukosvärden
Högintensiv = stigande glukosvärden

Tid på dygnet

På morgonen lägre risk för låga glukosnivåer (högre insulinresistens)

Tidpunkt för senaste måltidsdos

Mindre risk för låga glukosvärden om aktiviteten startar 2-3 tim efter måltid

Storlek på senaste måltidsdos

Om aktiviteten startar inom 1,5 tim efter måltidsdosen bör denna sänkas

Mängd kolhydrater som tillförs

Mängden kolhydrater bör anpassas till längd och intensitet
-För lite kolhydrater ger sjunkande glukosnivå
-För mycket kan bidra till stigande glukosnivå

 

Du styr blodsockernivån med insulindos och kolhydratmängd

Kontrollera gärna glukosvärdet både före, under och efter fysisk aktivitet. Det gör det möjligt att hitta den modell som fungerar bäst för denna aktivitet.

Sikta på glukosvärde 5-8 mmol/l före fysisk aktivitet.

Därefter är målet att behålla glukosvärdet på en bra nivå genom hela träningen. Detta styr du genom

  • Insulindosen, som kan behöva sänkas före och/eller under aktiviteten.
  • Den mängd kolhydrater som tillförs före, under och efter aktiviteten.

Vad gör jag vid olika glukosvärden?

5-8 mmol/l

Bra målvärde vid start av aktivitet

Under 5 mmol/l

Ät eller drick något före aktiviteten, annars risk för lågt blodsocker

Över 8 mmol/l

Eventuellt ge en mindre korrektionsdos, eller avvakta

Över 14 mmol/l

Ge en korrektionsdos
Mät ketoner (syror), särskilt om du inte mår bra

 

Vad gör jag vid olika ketonvärden?

  • Ett högt glukosvärde och samtidigt ketonvärde (syror) över 0,6 mmol/l varnar för insulinbrist. Ge då extra insulin med penna (ej i pump) och avstå från fysisk aktivitet. 
  • Fysisk aktivitet vid samtidigt högt glukosvärde och ketoner (syror) kan vara farligt.
  • Vid ett högt glukosvärde med ketoner upp till 0,3 mmol/l brukar det gå bra att träna. Kanske ger du en korrektionsdos.

Hur mycket extra kolhydrater och när?

  • Vid aktivitet kortare än 1 tim kan kolhydrater tillföras 10 min före aktiviteten, exempelvis ett äpple, eller en banan inför hårdare ansträngning.
  • Vid aktivitet längre än 1 tim är det bra att börja tillföra kolhydrater efter 30 min, och tillför sedan mer kolhydrater var 30:e min.
  • Prova till en början att tillföra ca 0,3 g kolhydrater per kilo kroppsvikt var 30:e minut. Justera efterhand tills du nått rätt mängd.
  • Vid något ansträngande intensitet är en bra mängd ofta inom 0,15-0,45 g kolhydrater per kg kroppsvikt var 30:e minut.
  • Vid ökad intensitet behöver du tillföra en större mängd kolhydrater.
  • Om intensiteten är hög är det bra att använda dryck som innehåller kolhydrater, exempelvis söt saft eller sportdryck. Annars fungerar frukt bra som kolhydrattillskott.

10 gram kolhydrater
motsvaras ungefär av

  • 1 dl saft (se på förpackningen)
  • 1 äpple
  • 1 päron
  • ½ banan
  • 15 russin


Ät så snart som möjligt efter aktiviteten

Du bör äta nästa måltid så snart som möjligt efter fysisk aktivitet.
Om aktiviteten har varit mer intensiv eller hållit på längre tid än vanligt:

  • Testa blodglukos inför nästa måltid och 2 tim efter måltid.
  • Tillför en tillräcklig mängd kolhydrater för att hindra att glukosvärdet sjunker efter aktiviteten.
  • Om du inte får i dig tillräckligt med kolhydrater efter aktiviteten ska basinsulinet sänkas, för att undvika senare blodsockerfall.
  • Risken för lågt blodsocker finns både under aktivitet och minst 4-6 tim efteråt.

Du behöver tillföra en högre mängd kolhydrater efter aktiviteter med hög intensitet och när flera muskelgrupper varit aktiva, till exempel vid simning, brottning, längdskidåkning.

Tips: starta med kolhydrater i dryck och ett mellanmål kort efter aktivitet – som drickyoghurt och en smörgås, alternativt mjölk och banan. Dietisten kan ge dig fler förslag.

Justera insulindosen och utvärdera

  • Prova att sänka måltidsdosen före aktivitet som startar inom 60-90 minuter.
  • Prova att sänka basinsulinet efter aktivitet, särskilt om denna varit mer intensiv eller varat längre tid än vanligt, eller om kolhydratintaget efter aktiviteten varit begränsat.
  • Mät glukosvärden och registrera åtgärder/justeringar!
  • Diskutera gärna dina erfarenheter med diabetesteamet.


Insulinpump – tips till pumpanvändare

A. Om pumpen behålls på under aktivitet

1. Måltid och måltidsdos 2-3 tim före aktivitet

2. Sänk basaldosen 1,5-2 tim före aktiviteten. Hur mycket beror på intensiteten:

Intensitet

Sänk basaldosen
- prova och utvärdera

Lätt

10-20%

Ansträngande

20-30%

Mycket ansträngande

40-50%


3. Låt basaldosen vara sänkt under hela aktiviteten. Gå tillbaks till ordinarie basaldos först då en tillräcklig mängd kolhydrater tillförts efter aktivitet.

4. Tillför kolhydrater enligt ovan, se "Hur mycket extra kolhydrater och när?"

5. Kontrollera nål och häfta – förstärk innan det lossnar.

6. Tillför kolhydrater direkt efter aktiviteten enligt ovan, se "Ät så snart som möjligt efter aktiviteten".  Ät alltså nästa måltid så snart som möjligt.

7. Sänk basaldosen under ytterligare 4-6 tim om bara en begränsad mängd kolhydrater har tillförts efter aktiviteten.

B. Om pumpen tas av under aktivitet

  1. Följ råden i A: Basaldosen ska sänkas 1,5-2 tim före aktiviteten, osv. 
    Vad som skiljer är att pumpen tas av när aktiviteten startar och då saknas insulin.

  2. För varje timme utan pump, tillför 50% av den insulinmängd pumpens basaldos normalt ger.
    Exempel: om basaldosen är 2,0 E/tim ges 1,0 E varje timme, med pumpen eller med insulinpenna.

  3. Sätt på pumpen igen direkt efter aktivitet och dusch.

  4. En måltid och insulindos kort tid efter aktiviteten förhindrar sedan uppkomst av insulinbrist.


Kontinuerlig glukosmätning med CGM eller FGM underlättar

Det är ofta svårt och ibland omöjligt att mäta glukosvärdet under och efter fysisk aktivitet.

  • Kontinuerlig glukosmätning (CGM) och Flash glukosmätning (FGM) är bra komplement till blodglukos mätning vid fysisk aktivitet. Glukosvärden registreras automatiskt före, under och efter aktivitet, samt under dag och natt.
  • Freestyle libre är en FGM-produkt med en glukossensor som mäter sockerhalten i vävnadsvätska, och en scanner som man läser av värden med. Varje scanning ger ett aktuellt glukosvärde, 8 timmars data och en pil som visar åt vilket håll glukosvärdet är på väg.
  • CGM och FGM gör det möjligt att se trender före, under och efter aktivitet. Du kan lättare upptäcka oönskade förändringar i glukosnivå och kan tidigare behandla dessa.
  • Med hjälp av CGM och FGM skapas en noggrann registrering där det blir enklare att addera uppgifter om insulindos och kolhydrattillförsel.
  • Använd gärna ”händelser” (events) så alla åtgärder markeras med en specifik symbol parallellt med glukosvärdet. Efter nedladdning eller scanning kan man sedan genomföra en bra analys.
  • Använd CGM larmnivåer och trendpilar tillsammans med glukosvärdet för att försöka undvika såväl höga som låga glukosvärden.
  • Med CGM och FGM som stöd kan glukosvärdet bevakas nattetid.

Hur lyckas jag?

Få lyckas direkt. Men med hjälp av mätning, registrering av doser och åtgärder samt nedladdning och analys så kan du lära mer om hur du bäst genomför olika typer av fysisk aktivitet.

Fortsätt att prova dig fram steg för steg - lycka till!

Fakta: Peter Adolfsson, barnläk, Hallands sjukhus, Kungsbacka och Halmstad, senaste version 15 sep 2014
Sidansvarig: Sam Nordfeldt, barnläk, BUP, Akademiska sjukhuset, Uppsala 
Granskat senast av: Linda Calmunger, sjuksköt, Barn- och ungdomssjukhuset, US Linköping, Emma Rogö, sjuksköt, Barnklin, Ryhov, Jönköping, Maria Nordvall, barnläk, Barnklin, Vrinnevisjukhuset, Norrköping, Göran Lundström, barnläkare, Barnklin, Kalmar, Elisabeth Jelleryd, dietist, Karolinska sjukhuset, Stockholm

Senast uppdaterad måndag, 22 oktober 2018

Skriv ut

Comments (0)

Inga kommentarer


Lämna feedback

  1. Lämna synpunkter på artikeln till redaktionen
Attachments (0 / 3)
COM_KOMENTO_SHARE_LOCATION